Sämst betalda drabbas hårdast

Förlusten kan bli flera tusen kronor i månaden för den som har många pass på obekväm tid. Den som tjänar under 50 000 kronor i månaden får lägre OB, och mest förlorar de med lägst lön.

För dem som ligger runt ingångslönen innebär avtalet en sänkning på 35 procent, uppger Arbetsvärlden. För den med lägre lön tar det flera år innan OB-nivån är tillbaka där den var före sänkningen.

Avtalet gäller bransch E, alltså bland andra sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i privat sjukvård. Samma modell införs i avtalen för privat äldrevård och ambulans. Sänkningen blir störst i äldrevården och lägst i ambulansvården.

OB kopplas till lönen

Tidigare var OB en fast summa per timme som gällde alla och som fastställdes i kollektivavtalet. Med den nya modellen räknas ersättningen ut genom att månadslönen delas med en divisor. För vardagskväll är formeln månadslön delat med 400.

Vårdförbundet beskrev i ett pressmeddelande i december ett ”rejält lyft för OB” för 7 000 anställda i privat vård och omsorg. Tanken är att OB ska följa löneutvecklingen, vilket det inte har gjort hittills.

Parterna enades dock om att avtalet inte skulle kosta något extra. Enligt TT tas därför den höjda ersättningen för dem som tjänar över 50 000 från dem som tjänar mindre.

Upprörda medlemmar

På Capio-drivna Dalens sjukhus i Stockholm presenterade cheferna de nya nivåerna förra måndagen.

– Det blev en otroligt dålig stämning och upprördhet. ”Det här är inte sant”, var känslan. Vårdens OB-ersättning är ju ett stående skämt och nu blir det ännu sämre, säger Klara Holmberg, sjuksköterska på enheten för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH.

Hennes kollega Maja Karlsson är lika kritisk.

– Det är helt befängt att något som Vårdförbundet presenterar som ett positivt framsteg i realiteten är en försämring för oss, den stora majoriteten som inte tjänar över 50 000, säger hon.

Facket: Uppdraget är långsiktigt

Linda Linné, ordförande för Vårdförbundets avdelning för Capio-anställda, beskriver reaktionen som ”ett ramaskri”.

– Det finns arbetsplatser där ingen i våra yrkesgrupper tjänar mer än 50 000 och då ser man ingen positiv effekt alls. Det gör det än mer svårt att förklara för medlemmarna hur det blir bra i längden, säger hon till Arbetsvärlden.

Vårdförbundets förhandlingschef Ida Eklöf framhåller att syftet varit en ersättning som följer löneutvecklingen.

– Vi har ett uppdrag att företräda medlemmarna inte bara här och nu, utan på längre sikt och hela kollektivet, säger hon.