Högre räntor tar pengar från viktiga satsningar
De fattigaste länderna, de som kan få förmånliga lån från Världsbankens biståndsfond IDA, betalade i genomsnitt 8,2 procent på nya lån från privata långivare. Så hög har räntan inte varit sedan 1989. På nya obligationer var räntan 9,4 procent.
Världsbanken varnar för att skuldbördan hotar att tränga undan nödvändiga investeringar i människor.
– Tillgången till internationell finansiering har förbättrats, men kostnaden för den har det inte. Länder med låga och medelhöga inkomster lånar mer, betalar mer och lämnar i många fall mindre kvar till långsiktig utveckling, säger Haishan Fu, chefsstatistiker på Världsbanken.
Utvecklingsländerna betalade totalt 1 400 miljarder dollar i amorteringar och ränta under 2025. Det är 1,9 procent mer än året före och det femte året i rad som beloppet ökar. Betalningarna till obligationsinnehavare steg till 363 miljarder dollar.
Privata långivare står för mycket av ökningen
Skuldökningen var den snabbaste sedan 2021, och ungefär fyra gånger så stor som genomsnittet för 2022–2024. Det beror till stor del på ökad upplåning från privata långivare. Utgivningen av obligationer från offentliga aktörer steg med nästan 35 procent till 251 miljarder dollar, den högsta nivån på fem år, när marknaderna öppnades igen för många utvecklingsländer.
Skulderna växte snabbast i de mest utsatta länderna. I de IDA-berättigade länderna ökade de med 8,1 procent till 1 300 miljarder dollar.
Många regeringar gav ut nya obligationer för att betala tillbaka lån som förföll. Det jämnade ut betalningarna men minskade knappast skuldbergen, ofta till högre ränta.
Skillnaden mellan vad de fattigaste länderna betalar till privata och offentliga långivare har vuxit, från 3,4 procentenheter 2016 till 5,5 procentenheter 2025.
Trenden fortsätter under 2026
Preliminära data för 2026 visar att efterfrågan på internationell obligationsfinansiering håller i sig trots kostnaderna. I mitten av augusti hade mer än tio länder redan lånat mer än under hela 2025, skriver Världsbanken.
Som exempel nämner banken Laos, som lånade till 11,5 procent, Republiken Kongo till 13,88 procent och Kenya till 9,2 procent, enligt The Guardian.
Rapporten pekar också på att globala kriser slår hårdare mot tillgången på mat i länder med tung skuldbörda. Skuldbördan kan hänga ihop med att en hälsosam kost blir svårare att ha råd med under perioder av global oro, skriver banken.
Storbritannien förbereder enligt The Guardian ett nytt skuldinitiativ under sitt ordförandeskap i G20 nästa år.
