Tåget fick order att köra vidare
Olyckan inträffade på onsdagsmorgonen, enligt uppgifter från The Guardian. Tågen ffördes med totalt cirka 544 passagerare, och flera vagnar spårade ur.
Transportminister Óscar Puente säger att ett säkerhetssystem slutade fungera vid halv nio lokal tid. Datafelet stoppade ungefär sex tåg längs en 63 kilometer lång sträcka.
Kort därefter instruerade centralen i Madrid ett av tågen att återuppta färden i normal hastighet. Det körde då in i ett tåg som stod stilla på spåret. Puente kallar beslutet "oförklarligt" ur regeringens synvinkel.
Det statliga bolaget Renfe uppger att dess tåg hade fått order att fortsätta och körde på det stillastående Iryo-tåget "av skäl vi inte känner till".
Andra olyckan på samma bana
I januari omkom 46 personer i en olycka nära Adamuz i Andalusien. Båda olyckorna skedde på sträckan mellan Madrid och Andalusien, den äldsta på Spaniens höghastighetsnät, och involverade samma tågoperatörer.
Spanien har världens näst största nätverk av höghastighetsbanor efter Kina. Efter januariolyckan kritiserades Sánchez regering för att ha satsat för lite på underhåll. Landet lägger mest pengar i världen på snabbtåg, men bara 16 procent går till underhåll, skriver The Guardians Ashifa Kassam.
Olyckan inträffade dagen före en planerad 24 timmar lång arbetsnedläggelse hos Renfe, som Spaniens största lokförarfack hade utlyst.
Oppositionen kräver oberoende utredning
BBC:s Guy Hedgecoe bedömer att olyckan ökar tvivlen på snabbtågens säkerhet och kritiken mot regeringen. Enligt honom är det sannolikt att Puente pekas ut.
Oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóo från Partido Popular, som hoppas avsätta Sánchez i nästa månads val, säger att spanjorerna har rätt till en fullständig och oberoende granskning av hela järnvägsnätet.
Spanien går till val i slutet av november. Alla partier utom Vox pausade sin kampanj under onsdagen, och landet har utlyst landssorg, enligt SVT:s Europakorrespondent Niklas Svensson.
– Många använde olyckan i januari för att kritisera Sánchez regering, och vi börjar se vissa sådana tendenser nu också, säger Niklas Svensson, Europakorrespondent på SVT.
